Månadsarkiv: Mars 2023

  1. Aerobt och Anaerobt

    Aerobt och Anaerobt

    Aerobt och anaerobt
    Kroppen kan göra sig av med energi på olika sätt men för att kroppen ska kunna göra sig av energi så måste kroppen först ha energi.
    Ibland räcker det inte med att fylla på med mat och vatten utan då kroppen har två typer av energisystem, det anaeroba som främst använder sin energi från glukos från näring och den aeroba som utöver energin behöver mycket syre.

    Vad är aerobt?
    Ordet aerobot kommer från latin och betyder syre.
    Och i sin tur betyder att kroppen har tillräckligt mycket syre för att förbränna kolhydrater och fett till att bidra med energi som gör att vi kan klara av att springa.
    Hur mycket man använder sig av olika respektive energikälla beror på intensiteten av arbetet man utför. 
    Kolhydrater kan snabbare brytas ner till energi medan fett tar längre tid att brytas ned för energi.

    Om kroppens energikällor skulle ta slut så kommer kroppen använda sig av proteinet som energi men det är något vi ska undvika eftersom vi då får muskelförlust.
    Aerob träning sker under längre period av arbete men även i vila.
    Aerob träning är alla träning som sker med tillräckligt mycket syre i kroppen och aerob träning stärker hjärtat och de röda blodkropparna som binder syre blir fler samt att vi får fler kapillärer, det menas med små blodkärl i musklerna och mitokondrier som är cellens energifabriker.
    Det är hur mycket syre som kroppen klarar av att förbruka under maximalt arbete och ju mer syre du klarar av att konsumera desto mer kommer den att klara av att prestera i både intensitet och längd av arbetet.

    Aerob uthållighet används framförallt när vi löper på sträckor över 5 km, distansträning och intervaller med kort vila mellan.
    Rörelse som dans eller joggning är ett exempel på när kroppen jobbar aerobt.
    Men man kan också säga att relativt lågintensivt och således utmanar uthålligheten under en längre tidsperiod och då används det aeroba energisystemet och musklerna behöver till

    Läs mer »
  2. Träning, varför?

    Träning, varför?

    Träning, varför?
    Varför ska vi träna? Träning är trendigt just nu, då flera människor både äldre och yngre hittar intresse för träning och det är ju toppen!
    Som många vet är träning inte bara en hobby utan också ett sätt sig själv ett mer kraftfullt sätt att leva sitt liv med positivet och även ett friskare liv där man håller sig frisk och skadefri långt in i de äldre åren.
    Kroppen är ju byggd för rörelse och då ska den såklart gör det den är gjord för.
    Det är som att ha en vallhund som inte får valla, den mår inte bra varken i kroppen eller i sinnet.
    Om du får in daglig motion så kommer du snabbt känna in de positiva effekterna.

    I Sverige rekommenderas 30 minuter daglig rörelse i form av en promenad till exempel.
    Redan då kan man känna sig piggare, starkare och att minnet förbättras och din koncentrationsförmåga.
    Det finns väldigt många fördelar med regelbunden fysisk aktivitet i form av träning.
    De stärker musklerna och du skyddar leder och skelett och förebygger skador.
    Men också att din rörlighet och balsa som du verkligen behöver ju äldre du blir.

    Din hjärnas prestationsförmåga ökar och det är på grund av att du förbättrar din blodcirkulation när du tränar.
    Träningen ökar motståndskraften mot stress och kan leda till bättre sömn.
    Med det absolut bästa är att variera sin träning och blanda både kondition och styrka för att kroppen ska må som bäst.
    Man ska inte glömma vikten av den vardagliga motionen som man får när man väljer trappan ist för hissen eller när man tar cykeln till jobbet istället för att köra bil.
    Men man ska inte bortse att all rörelse såsom trädgårdsarbete, städning men bör ändå inte räknas som träning.
    Men det är rörelse och det är positivt för kroppens hälsa och den träning som blir av är den bästa.

    Så vad räknas som träning då?
    När man är ute efter de positiva effekterna av träning så bör man bli varm och få upp pulsen och andhämtningen.
    Du som trän

    Läs mer »
  3. Hur bygger man en stor rumpa?

    Hur bygger man en stor rumpa?

    Hur bygger man en stor rumpa?
    Nuförtiden är det trendigt för kvinnor att ha stor rumpa men då undrar man ju såklart vilka övningar på gymmet som ger mest resultat såklart!
    Om du ser en med en stor fyllig rund rumpa men har väldigt smala ben så kan du med all säkerhet veta att det är en så kallad -köpt rumpa- alltså en brazilen butlift.
    För om man bygger en stor rumpa så kommer automatiskt dina ben få muskler med för du kan inte träna rumpan utan benen.
    Sen så det värt att nämna hur instagram bilderna ser ut för som vill visa sina fylliga rumpor, det har allt med vinklar att göra.

    Men såklart finns det även människor med stora muskulösa ben och rumpa som inte behöver vinkla varje bild för att få dom att se ut på det sättet.
    Men den större delen av bilderna som cirkulerar där är med rätt vinkel.
    Så då är det bättre att bygga en stor rumpa så slipper man jaga vinklar till instagram.

    Att bygga en stor rumpa krävs det att man äter för det också.
    För det är ju ingen nyhet att muskelbygge kräver bränsle.

    Kan man få stor rumpa av löpning och träning med gummiband?
    Nej, tyvärr så kan du inte belasta så stora muskler med ett gummiband för att musklerna ska få den stress den behöver för att brytas ner för att sedan återhämta sig för att bli större och starkare.

    Den effekten har inte gummiband, men det är bra att värma upp med gummiband inför till exempel knäböj så man kommer igång med aktiveringen lättare.
    Så löpning då?

    Ja, löpning är jättebra men för andra delar av kroppen då.
    Du tränar ditt hjärta och dina lungor men också konditionen.
    Men nej, den bygger inte någon stor rumpa!

    Rumpan och benens musklatur,
    Rumpan är indelat i tre olika muskelbukar.
    Den som sitter högst upp är Gluteus medius och innanför den sitter Gluteus minimus och den största muskelbuken är Gluteus maximus som nästan täcker hela rumpan.
    På framsida benen hittar vi musklerna som jobbar för att gör

    Läs mer »
  4. Kosttillskott, varför då?

    Kosttillskott, varför då?

    Kosttillskott, varför?
    Om du går in i en butik för kosttillskott så kommer du hitta något för alla typer av besvär, brist eller hjälp med återhämtning och prestation.
    Men behöver man verkligen kosttillskott för att prestera och utvecklas i din träning?
    Nej, men det är att ha koll på vad du äter och näringsinnehållet så du vet att kroppen får i sig det den behöver för att vara optimalt funktionell.
    Det finns ingen i hela världen som kan påstå att du måste äta kosttillskott då man kan få ut all näring, vitaminer och mineraler i maten du äter.

    Kan man få i sig för mycket kosttillskott?
    Ja, det kan man!
    Kosttillskott har en koncentrerad mängd av näringsämnen och det finns risk att man överdoserar och då kan man få motsatt effekt.
    Tex järn i stor dos blir giftigt och kan ge illamående och magsmärtor.
    Medan vitaminer som är fettlösliga som är vitamin A, D, E och K är vitaminer man ska ha extra koll på att man inte får i sig för mycket medan vitamin B och C är vattenlösliga och man kissar ut de överflödiga mängden som man fått i sig.

    En stor mängd D-vitamin i form av tabletter kan påverka nivåerna av kalcium i blodet som då kan påverka njurarna negativt.
    För mycket av A-vitamin kan ge kräkningar.
    Så istället för att gissa om man har vitaminbrist så kan man gå till en läkare och göra att blodprov där man får provsvar på värdena i kroppen och därefter kan man ta kosttillskott om det visar sig att man har brist på något.
    Om du bara äter mat i normala mängder så behöver du inte oroa dig över att du får i dig en större mängd vitaminer och mineraler då det är i princip omöjligt.

    Vitaminer och mineraler-
    Kroppen behöver 13 olika typer av vitaminer och mineraler.
    De viktigaste för kroppen är vitamin A, C, D, E och K.
    B-vitaminer som tiamin, riboflavin, niacin, pantotensyra, biotin, B6, B12 och folater.
    Kroppen kan inte vilda vitaminer för D-vitamin är ett undantag då vi prod

    Läs mer »
  5. Vad är styrketräning

    Vad är styrketräning

    Vad är styrketräning
    Styrketräning är träning med fokus på att höja styrkan, anaeroba uthålligheten samt storleken av kroppens muskler.
    Korrekt utförd träning kan även stärka kroppens skelett, senor och ligament
    Styrketräning är att belasta muskeln mer än vad den är van vid.

    Vad du styrketränar beror på vilket syfte du har med din träning och vilken idrott du skall prestera inom eller om du väljer att styrketräna för ett längre, starkare och hälsosammare liv.
    Att träna styrka och bibehålla den genom hela livet är viktigt eftersom du tappar muskelmassa ju äldre du blir.
    Man brukar säga att det tar 5 år av kontinuerlig styrketräning innan kroppen kan belastas fullt ut. 

    Styrketräning kan utföras med hjälp av egen kropp, fria vikter, maskiner, gummiband och rörligt underlag. Vilken metod vi väljer när vi tränar och designar program åt dig är beroende på vad du vill uppnå, hur god din hållning är, din fysiska status, eventuella skador eller hur god din teknik är.
    Vi tycker du också ska se styrketräning som en pensionsförsäkring, där du så långt det går undviker att blir sjukhuspatient när du blir äldre
    Det kan vara bra att ha det i åtanke när man börjar sin resa inom styrketräning, att ta det varsamt och låta kroppen anpassa sig till förändringen.
    Att skynda långsamt är ett bra ordval.

    Välj att fokusera och lägga tid på teknik och upplägg som funkar för just dig.
    Det finns en miljon olika upplägg och att välja en som passar sitt livspussel är ett klokt val annars så kommer din plan och ditt mål med upplägget fallera och du blir besviken så kanske du också väljer att sluta för det funkade ändå inte.
    Börja i smått och jobba dig uppåt, det är så du når det bästa resultatet.

    Varför skall du träna styrketräning?
    Alla som börjar har en orsak till varför man börjar att styrketräna.
    Kanske är det att din doktor har sagt till dig att du behöver träning och rörelse och då fått ett rec

    Läs mer »
  6. Mental träning

    Mental träning

    Mental träning
    Mental träning är en vetenskaplig, utarbetad, och långsiktigt metal process och slutet av målet är att genom mental träning må bättre och fungera bättre.
    Grundläggningen av mental träning består av avspännings och avspänd koncentration och den ger en stresshantering för inre balansen och känsla av egenkontroll.
    I ett läge där du i avspänt tillstånd är du mer mottaglig för självpåverkan och när nästa steg är att du redan i förväg ger dig en föreställning av hur du ska göra, känna och tänka när du har nått ditt mål.

    Vad är mening med mental träning?
    Förutom att avspänning och koncentration för de mentala föreställningar om egna meningsfulla mål kan det helt enkelt handla om mentala förberedelser för arbetsdagen eller till personliga livsmål.
    När du tänker dig själv i olika situationer så kommer kroppen och sinnet ställa in sig på att uppfylla det du föreställer dig eftersom nervsystemet har svårt att skilja på upplevelser av verkliga situationer och situationer du föreställer dig kan du med visualisering mental förbereda din kropp och sinne på att du lyckas genomföra den upplevelsen du föreställde dig.
    Även att träna upp sin inre styrka som gör att du står stadigare när din omgivning blåser.

    Det handlar om att möjliggöra din fulla potential för både för vardagen och i mer krävande situationer, få balans i livet och må bättre.
    Eftersom hjärnan är föränderlig och formbar så kan mental träning ha en enorm effekt och stärka dig mentalt genom kontinuerlig och långsiktigt träning av hjärnan.
    Du väljer också vilka tankar du ger energi till, genom att träna din hjärna kan du på sikt uppnå en bättre psykisk hälsa och dessutom frigöra energi genom återhämtning.
    Mental träning kan vara ett verktyg på arbetsplatsen inom stresshantering, teambuilding, ledarskapsutveckling.

    Mental träning är bra för många delar såsom,
    -Ökad och förbättrad självkänsla
    -Påverka yttre och inre st

    Läs mer »
  7. Mat för träning

    Mat för träning

    Mat för träning
    Varför ska man äta innan träningen?
    Då blir den första frågan tillbaka, vilken typ av träning är det du ska göra?
    Om du ska träna på morgonen innan frukost tänker du och ska bege dig ut på en morgonpromenad så behöver du inte äta innan då det inte är någon prestation eller styrkekrävande att promenera innan du ätit är alltså helt okej då det inte kräver så mycket energi.
    Och det är värt att berätta återigen att man bränner inte mer fett om du tränar på tom mage!
    Är det däremot ett högintensivt pass där prestation och progression är viktigt så bör du fylla din kropp med energi. 
    Energi är bränsle för kroppen, för hur ska den orka röra på sig utan energi?
    Lite som en bil, kan du köra på tom tank? No!

    Att ladda kroppen med energi innan passet men även att du får i dig vätska och salt.
    Och det är inte bara för att du ska orka att prestera utan också att kroppen får återhämta sig efteråt.
    Så vad som är energi för kroppen, jo den främsta energikällan vid träning är kolhydrater eftersom de är lättast att omvandla till energi.

    Och vad är då kolhydrater och vad gör det för oss?
    I kroppen kan man lagar en viss del av kolhydrater i muskler och i lever och då i form av glykogen.

    På natten när du sover bryts glykogenlagret ner för att hålla blodsockret uppe för att förse hjärnan och nervsystemet med energi.
    Så när vi vaknar upp så är antagligen glykogenlagret lågt eller tömda beroende på hur mycket och vad du har ätit dagen innan.

    När kroppen inte har kvar något glykogen i lagret så måste kroppen använda något annat för att förse de viktiga organen  med energi så de kan funka ordentligt och då används kroppens fett och till viss del även muskelmassa för att ge kroppen det de behöver.
    Därav är det viktigt att äta ordentligt så kroppen kan må som bäst!
    För du vill ju inte att din muskelmassa ska försvinna, det är svårare att bygga muskler än att äta så att du kan få behålla den.

    Läs mer »
  8. Kroppens energibehov

    Kroppens energibehov

    Kroppens energibehov
    När man pratar om kroppens energibehov kan det vara svårt att förstå vad som menas.
    Energibehovet bestäms av en rad olika faktorer såsom kön, ålder, kroppssammansättning och vilken fysiskt aktivitet du har.
    Män har oftast större energibehov beroende på muskelmassa men generellt så har män mer muskelmassa än kvinnor men såklart finns det undantag.
    Med åldern så minskar energibehovet 
    Dels så finns den basala metaboliska hastigheten som förkortas BMR och menas att den som håller kroppens temperatur och ger generi till alla organ så dom kan funka.
    Och energiåtgången för den fysiska aktiviteten.
    Man kan också beskriva det som att det är den energin som kroppen använder i vila.
    BMR är bara en liten del av kroppens totala energiförbrukning.
    Energibalans råder när energiintaget från mat och dryck räcker för att balansera den energiutgift som livsstilen med fysisk aktivitet är inräknad  och kräver och när vi har energibalans håller vi vikten.

    Så om du bara äter 1500 kalorier så kommer du bara kunna förbruka 1500 kalorier.
    Basalmetabolismen sjunker då, det är inget nytt.
    Om du äter färre kalorier varje dag så kommer kroppen att förbränna färre kalorier och du kommer inte minska i fett på kroppen.
    Maten vi äter ger oss energi som vi behöver för att leva och må bra.
    Som en bil tex den behöver bränsle för att gå framåt.
    För mycket energi leder till viktuppgång och för lite leder till viktnedgång.
    Alltså om du inte förbrukar den extra energin som du stoppar i dig genom att röra och träna mer så kommer viktuppgång ske.
    Vissa livsmedel innehåller många kalorier per gram och andra lite.
    Det är svårt att säga exakt hur mycket du äter även om du väljer att väga din mat.
    Du skulle behöva ett laboratorium med teknologi som inte finns i köket för att kunna räkna ut exakt hur mycket du får idag.

    Men som grund räknar man så här,
    -Kolhydrater är 4 kalorier/g - 17 kilojoule 

    Läs mer »