En utökad artikel om roddmaskinens historia och träning med roddmaskin hittar du här!

Roddmaskinen, detta effektiva redskap som tränar både styrka och kondition är en ganska enkel maskin i sitt utförande. Byggd på en stadig ram hittar vi i den främre änden det hus där maskinens motstånd bor, ofta i form av ett svänghjul vars motstånd kan justeras med hjälp av olika lösningar beroende på vilken modell du sitter på. Ur huset tittar ett handtag ut, ett handtag som är sammankopplat med en dragvajer som i sin tur är fäst i den motståndsanordning som sitter på maskinen. Längs med ramen löper en skena i vilken en sits är fäst. Sitsen och skenan möjliggör att du som utövare kan åka fram och tillbaka på ramen samtidigt som du ger musklerna och flåset en utmaning tack vare alla roddtag och valt motstånd.Ett vanligt roddpass består av många, många drag och därför är det viktigt med en korrekt teknik för att koppla på rätt muskler samt minska risken för skador. Under ett drag går du igenom fyra olika delmoment som kallas för catch, drive, finish och recovery. Läs igenom nedanstående lista och få en bättre bild av en korrekt teknik på en roddmaskin. Du kan även kolla in den här pedagogiska videon från Concept2, där de går igenom en korrekt teknik:

Catch -Spänn fast fötterna och sätt dig på sitsen. Glid fram så långt du känner är bekvämt (sikta mot att underbenen är vertikala) tills du befinner dig i en position med sträckta armar och böjda ben. Dina händer omsluter roddmaskinens handtag, överkroppen är lätt framåtlutad och du är i kast med att dra igång både roddmaskinen och träningspasset.

Drive - Inled roddrörelsen genom att använda dina ben! Håll ryggen i en rak och neutral position och skjut ifrån med hjälp av dina lårmuskler. Känn sitsen glida bakåt och fokusera på att nå utsträckta ben.

Finish - När benen är fullt utsträckta är det dags att använda armarna. Dra in handtaget mot bröstet (sikta någonstans mellan navel och bröstkorg) och luta din överkropp lätt bakåt.

Recovery - Dags att åka framåt igen! Inled momentet med att sträcka ut armarna och släpp tillbaks handtaget och dess kedja mot svänghjulet. Följ efter med överkroppen genom att fälla vid höften och avsluta rörelsen med att böja benen tills du åter befinner dig i den position du inledde roddtaget och det är dags att upprepa catch -> drive -> finish -> recovery till du nått önskat antal meter eller roddtag.

Träna med roddmaskin

Att träna på en roddmaskin erbjuder många olika möjligheter. Maskinen i sig är ett bra verktyg för att utveckla styrka i stora delar av kroppen. Dessutom är den synnerligen bra vad gäller att förbättra din kondition. Behöver du tips och hjälp för att komma igång med din roddträning? Läs igenom vår lista och låt dig inspireras i jakten på bättre flås och en starkare kropp.

Du kan utveckla din aeroba kapacitet genom att ro önskat antal minuter på en bekväm, men pulshöjande nivå. Din träningsvana och nivå bör sätta gränsen för hur länge du ror under ett pass som det här, men vi rekommenderar 20-30 minuter som ett minimum.

Du kan ro längre intervaller, så kallade tröskelintervaller för att förskjuta den anaeroba tröskeln (även känd som mjölksyratröskeln). Det är den gräns där din kropp inte längre har tillräckligt med syre att tillgå och måste tillföra energi på andra sätt, något som skapar mjölksyra och en stum känsla. För att förskjuta din tröskel, dvs kunna arbeta på en högre intensitet utan att gå över gränsen så kan du t.ex. ro 5x750 meter med 3 minuters vila eller 5x4 minuter med 4 minuters vila. Din fantasi sätter gränsen för hur intervallerna ser ut. En bra tumregel att utgå ifrån är att köra lika lång vila som nyss slutförd intervall.

Till sist kan du även ro mer intensiva, korta intervaller. Detta kräver en god uppvärmning samt en väl utvecklad teknik för att minska risken för skador. Förslag på korta intervaller är 60/60 där du ror 60 sekunder i ett hårt tempo och vilar 60 sekunder genom att ro lugnt. Du kan också ro så kallade pyramidintervaller där du väljer att ro på tid eller i en given distans, ett förslag är 100-200-300-400-300-200-100m med en minuts vila mellan varje intervall.

Glöm inte att värma upp och varva ner inför och efter varje pass! Risken för skador ökar om du går på för hårt utan att ha värmt upp kroppen innan. Att varva ner hjälper kroppen att skölja bort slaggprodukter ur muskulaturen och på så vis påskynda återhämtningen.

Historia
Roddmaskinen har genomgått stora teknisk utveckling och idag mäter en roddmaskin en rad olika saker under ett pass. Ser vi till historien har mer primitiva, men ack så effektiva, maskiner funnits. Redan ett par hundra år innan Kristi födelse kom en atensk fältherre vid namn Chabrias på en idé för att trimma och förbereda de män som skulle ro de stora skepp som användes under den tidens krigsslag. Chabrias snickrade ihop en slags roddmaskin och lät männen träna upp sig i lugn och ro på land innan det var dags att leverera ute på vattnet.

Roddmaskinen som vi känner den idag har utvecklats mycket sedan den såg dagens ljus någon gång i mitten av 1800-talet. Den roddmaskin som först fick relativt stor genomslagskraft på marknaden var den som uppfanns och patenterades av William B Curtis, mannen som dessutom grundat New York Athletic Club och det amerikanska friidrottsförbundet. Redan då, för ungefär 150 år sedan, hade Curtis arbetat fram en så sofistikerad idé som att inkludera ett svänghjul i sin konstruktion. Något som vi hittar även på dagens främsta och mest använda roddmaskiner.

Flera var de tappra uppfinnare som försökte kopiera och överträffa Curtis skapelse men det var inte förrän tidigt 1900-tal som en rejäl, tillika den enda, utmanare gjorde entré på marknaden.

I en liten stad i delstaten Rhode Island, beläget på den amerikanska östkusten, skapades den roddmaskin som går under namnet Narragansett hydraulic rower. Roddmaskinen blev snabbt populär, började massproduceras och såldes främst till olika universitet och träningsanläggningar över hela USA ända fram till 1960. Dock hade såväl WB Curtis som Narragansetts konstruktion tillkortakommanden som senare skulle bana väg för nya, mer utvecklade lösningar.

Den första i raden av mer utvecklad och avancerade roddmaskiner var Harrison-Cotton. Bakom denna roddmaskin stod John Harrison och Frank Cotton som på varsitt håll konstruerat mer eller mindre simpla lösningar på en roddmaskin, men som tillsammans skapade en konstruktion som var den första på marknaden som kunde mäta utövarens kapacitet. En revolution på marknaden för roddmaskiner!

Harrison-Cotton-maskinen kom i början av 1960-talet och det dröjde cirka tio år innan nästa stora steg skulle tas. Från Norge kom Gjessing-Nilson-ergometern som var den första med möjlighet att justera motståndet via en friktionsbroms ansluten till svänghjulet. I flera år användes denna roddmaskin för att testa och utvärdera den fysiska kapaciteten hos de som tävlade i rodd. Maskinen ansågs vara bäst på marknaden, något som höll i sig ända fram till 1980-talet då marknaden skulle ändras för alltid.

1981 släpptes den roddmaskin som fått störst genomslagskraft och nog är mest känd för allmänheten. Bröderna Peter och Dick Dreissigacker hade sedan mitten av 1970-talet drivit sitt företag som fokuserade på att utveckla bättre åror till tävlingsroddare och i slutet av årtiondet får de beställningar från hela världen på sina åror samt har deltagare vid VM som använder deras produkter. Årorna och företaget går under namnet Concept2, ett namn som under 1980-talet ska bli vida känt tack vare nästa stora satsning och den uppfinning som förändrade roddmaskinen för alltid.

Bröderna Dreissigacker rodde själva på hög nivå och satsade bland annat på att ta sig till OS i Montreal 1976. Under vintern 1981, i jakten på att konstruera en riktigt bra maskin som kunde användas av roddare under vinterträningen spikade Peter fast en gammal cykel i golvet och grundidén för vad som skulle bli Concept2 Model A Indoor Rower var född.

Model A släpptes under hösten 1981 och var den första maskinen från Concept2 som såg marknadens ljus. Den var simpel i sin konstruktion, men påminner mycket i sitt utseende om de maskiner som Concept2 tillverkar idag. Svänghjulet var ett cykelhjul där svarta plastskivor fästs på ekrarna för att skapa ett luftmotstånd vid varje drag. Model A tillverkades fram till 1986 då efterföljaren Model B kom. Sedan lanseringen av den maskinen har utvecklingen fortsatt framåt och modellerna C, D och E har sett dagens ljus. I och med den tekniska utveckligen har roddutövare försetts med mer avancerade motståndssystem som tillåter dig att välja motstånd genom ett reglage fäst på det skal som skyddar svänghjulet. Från och med Model B har det även tillkommit en elektronisk monitor som bl.a. visar dig distans, stroke rate, förbrända kalorier och hastighet.

På modellerna A-E är svänghjulet placerat i maskinens främre del, strax framför den fixerade platta där fötterna fästs. Detta har gjort att du i varje roddtag förflyttar kroppen bakåt med fötterna kvar på samma ställe genom hela rörelsen. 2010 släppte Concept2 sin senaste maskin som de kallar för Dynamic Indoor Rower. På den är svänghjulet placerat vid maskinens bakre del och fotplattan är inte längre fäst. Istället kan både den och sitsen röra sig framåt och bakåt, vilket leder till en simulering av den rörelse som sker när du ror i en riktig båt på vatten.

I samband med att Model A släpptes tog en tävling form. En tävling som från början var väldigt liten och tänkt att liva upp den annars tråkiga vinterträningen. C.R.A.S.H.-B. står för Charles River All Star Has-Beens och bestod från början av ett gäng roddare från bl.a. det amerikanska OS-laget. Vid de olympiska spelen i Moskva deltog inte USA och medlemmarna i C.R.A.S.H.-B. arrangerade en liten tillställning som innehöll cirka tjugo deltagare. Tävlingen ägde rum i Newell Boathouse som tillhör Harvards universitet.

Populariteten växte snabbt och snabbt fick den lilla tävlingen epitetet International World Indoor Rowing Championships. Distanserna har varit olika genom åren och idag består tävlingen av tvåtusen intensiva och svettiga meter och samtliga deltagare använder en Concept2 Model D. Sedan 2008 håller tävlingen till på Agganis Arena, en byggnad som tillhör Bostons universitet och faktiskt bara ligger ett längre stenkast från den byggnad där den allra första tävlingen hölls. Vid 2016 års mästerskap deltog strax över 2000 utövare i totalt 93 klasser. Bland deltagarna fanns 95-årige Stephen Richardson som rodde 2000 meter på 13 minuter och 21 sekunder samt 86-årige Sally Callahan som klarade samma bedrift på 10 minuter och 52 sekunder.

Vill du lära dig ro lika snabbt som veteranerna Stephen och Sally? Klicka dig vidare till vårt utbud av roddmaskiner och kom ett steg närmare att äga en. Har du några frågor eller funderingar, kontakta oss gärna!