Impingement

Impingement
Har du en känning i axeln när du ska lyfta armen eller kanske du har problem med axel under axelpasset på gymmet.
Uppstår det smärta i axeln när du ska lyfta ett föremål på jobbet eller kanske att du inte får rörelsen jämlik den andra armen, då kan du ha något som kallas för impingement i axeln eller på svenska en inklämningssyndrom.

Du kan också få smärta i axeln och överarmen, in och utåt rotationer i vila.
Smärtan kommer oftast snabbt och den kan bli långdragen.
Andra symtom är också att rörligheten i musklerna intill axel uppstår.

Vad är då impingement i axlen?
Det är alltså en sena som kommer i kläm och smärta uppstår.
Det som har händer då är att senan från skuldran ut till axeln kommer i kläm då den kläms mellan skuldran, axeln och utskottet från axeln och smärta uppstår.

Den vanligaste orsaken är att skuldrans rörlighet är begränsad och att den inte följer med när du ska röra axeln och låser då axelns rörlighet.
Så en obalans mellan musklerna orkar smärta i axeln.
Det man bör titta på först är hur skuldran rör sig.

Så när du ska röra din arm uppåt från kroppen rakt ut så din armbåge kommer i samma läge  som axeln så kommer smärta snabbt och den kan hålla i sig längre.
Bak vid skuldran sitter en muskel som kallas för rotatorkuffen, den består alltså av fyra stycken muskler som jobbar tillsammans.
De olika musklerna jobbar på lite olika sätt och har olika uppgifter.
Men tillsammans har de samma uppgift att stabilisera och kontrollera samt aktivera olika rörelser i axeln.

Musklernas uppgift,
Teres minor - gör en utåtrotation i axelleden, alltså att den gör så att armen kan röra sig från framsidan till kroppens sida.
Supraspinatus - gör en abduktion, den gör så att du kan lyfta armen uppåt.
Subscapularis - gör en inåtrotation i axelleden, den för alltså armen från sidan till framsidan av kroppen.
Infraspinatus - gör en utåtrotation också.

När man kommer till en professionell idrottsmassör, rehabilitering eller läkare så kan man göra några tester för att se om det är just en impingement i axeln du har. 
Genom att lägga ett lätt tryck på axelns utskott så och man känner smärta så är det är tydlig tecken på att din snea är klämd.

Man kan också be klienten för armen utåt i sidled av kroppen med ett lätt tryck genom att ha handen mot armen medan klienten trycker upp den och sen se efter relationen av klienten och se om smärta uppstår eller om det inte ger något alls.
Så men lätta tester kan man lätt upptäcka om en impingement finns i axelleden.
De som drabbas av impingement är vanligast i åldern 40- 60.

Vad kan man göra åt det?
Man börjar med en behandling av inklämningssyndrom med rehabiliteringsträning som består av rörlighet, koordination och styrka.
Man kan smärtlindra med akupunktur, tens och smärtstillande men även kortisoninjektioner och inflammationsdämpande medel.
Man ska också justera sin arbetssituation om man har ett arbete som kräver aktivitet av axlar och skuldror.
Just för att du ska kunna få bort impingement och stärka upp delarna så kommer det inte tillbaka så du får den rehabtid du behöver.
För en obehandlad impingement ger ett smärtsamt liv och kronisk inflammation.

Om det är så att du efter din rehabperiod inte känner en förbättring och smärtan kvarstår så kan en operation vara ett alternativ.
Då gör man så att man ökar rörelseomfånget runt axlar och skuldra så att smärtan kan släppa.
Under operationen kollar man också ledytor, senfästen och ledkapsel ser bra ut.

Om slemsäcken som sitter i axeln är inflammerad så tas även den bort men den växer tillbaka efter 6 veckor ungefär. 
Sen så öppnar man upp runt skulderhöjdsbenet så senan får mera plats och att den inte kommer i kläm igen.
Rehabtiden efter ett sådant ingrepp är cirka sex månader innan du är helt återställd.

Men att rehaben ska bli så bra som möjligt är det mycket viktigt att du tränar för att få det bästa resultatet.
Då minimerar man risken att axeln stelna igen och då att operationen inte var nödvändig eftersom resultatet av operationen och rehaben utan träning ger samma effekt som en obehandlad impingement.
Så att börja med rehabträningen så tidigt som möjligt är det bästa.
Sjukskrivningens längd beror på vilket arbete du har.

Man kan även ha impingement i höften.
Höftleden är kroppens största led och består av en kulled vilket betyder att ledhuvudet ser ut som en kula.
Och den betyder att höften kan röras åt alla håll, dock är en inte lika rörlig som axelleden vilken den också har en kulled.
I höften finns bäckenbenet som har en skålled där kulleden ska sitta i och dessa ledytor har ett lager brosk och detta ledbrosk ger smidiga rörelser utan friktion och skyddar leden.
Dessa ben hålls på plats av ledband, ledkapsel och såklart muskler det gör att höften stabiliseras och kan bära mycket vikt.

Det liknar impingement i axelleden. och tillstånd kallas för femoroacetabular impingement och förkortas som FAI och beror oftast på att ledförändring vilket leder till att ledens mjukdelar kläms och skadas vilket ger smärta och försämrad rörelse i höftleden framförallt  vid en knäböj och inåtrotation av lårbenet.
Man kan då känna smärta i ljumsken vid impingement i höften.
Det som hänt i höften är den broskring som fäster i ytterkanten av ledpanna som normalt omsluter lårbenshuvudet, kommer i kläm då labrum skadas och eftersom labrum skadas så skadas även ledbrosket vilket i sin tur kan leda till broskförändringar.

Vad kan man göra åt impingement i höften?
Om man har stora besvär så krävs det operation.
Men man ska alltid börja med övningar som kan underlätta för att se om man kan med hjälp av träning.
En rehabperiod brukar vara på minst 10 veckor.

Var noga med din rehab!