Roddmaskiner

Roddmaskin

En roddmaskin används för träning och simulerar rodd på vatten. Inomhusrodd har på senare tid blivit en sport i sig. Maskinen mäter energin som roddaren gör av med. Hastigheten hos roddaren kallas “split” vilket syftar på den nuvarande tiden, räknat i minuter och sekunder, som det skulle ta att färdas 500 meter. En split på 2:00 innebär alltså att det tar 2 minuter per 500 meter, eller att roddaren färdas 15km per timme. Hastigheten säger dock ingenting om hur många drag roddaren tagit, då kraften i dragen kan variera från person till person.  

Inomhusrodd tränar framförallt det kardiovaskulära systemet och består oftast i 20-40 minuters konstant drag, men det är också vanligt att träna intervallpass på en roddmaskin. Trots att konditionsfokuserad  rodd även tränar många muskler i kroppen anses det ofta vara en uthållighetssport. Rodd är en effektiv och intensiv träningsform som bränner många kalorier. Desto mer vältränad man är desto mer kalorier kommer man förbränna. Men rodd passar även de mindre vältränade och används med fördel i ett viktminskningsprogram. Hos Gymkompaniet hittar du olika typer av roddmaskiner, både enklare varianter och mer avancerade.    

Risker med roddmaskin

Till skillnad från många andra explosiva sporter som ofta skadar knän och bindväv i underkroppen, är den vanligaste skadan inom rodd ofta i området kring nedre delen av ryggen. För att undvika skador är det viktigt att använda rätt teknik, både vad gäller rörelser och andning. En korrekt rytm innefattar utandning under själva draget och inandning under den återhämtande delen på tillbakavägen.

Ovana roddare använder ofta överkroppen för mycket under övningen. Med rätt teknik används istället de stora lårmusklerna under frånskjutet. Det är också viktigt att tänka på hållningen så att överkroppen inte är för framåtlutad eller för bakåtlutad under övningen då detta tenderar att felbelasta nedre ryggen, knäna och höfterna.  

Roddteknik

Tekniken som används vid inomhus-rodd liknar till stor del rodd på vatten, med mindre skillnader då roddmaskinen saknar åror. Rodd involverar fyra olika moment vilka kallas catch (det första momentet i draget), drive (momentet där roddarens kraft genereras), finish (den avslutande delen av draget)och recovery (vilomomentet innan nästa drag).

1. Catch

Knäna böjs med smalbenen i vertikal position. Ryggen ska vara någorlunda parallell med låren utan att överkroppen är för framåtlutad. Armarna och axlarna ska vara förlängda framåt och avslappnade.

2. Drive

Benen förlängs med kroppen i ursprungspositionen. När benen når maximal förlängning aktivera roddaren bålen för att dra överkroppen bakåt. När benen är fullt utsträckta börjar roddaren dra handtagen mot bröstet med armarna parallelt med golvet.

3. Finish (eller release)

Detta moment inleds när benen är utsträckta oich raka. Axlarna är nu strax bakom bäckenet och armbågarna helt böjda med händerna mot bröstet nedanför bröstvårtorna. Roddarens rygg är fortfarande i en upprätt position och handlederna ska vara plana.

4. Recovery

Detta moment är en långsam tillbakagång till catchen, ursprungsläget. Detta ger roddaren tid att hämta andan från föregående drag. Rörelser är nu omvända från driven. Armarna är fullt utsträckta, torson aktiveras för att röra sig framåt förbi bäckenet och vikten flyttas från sätets bakre del till den främre delen. När händerna passerar knäna böjs benen tillbaka mot fötterna. Långsamt blir ryggen mer parallell med låren fram tills att roddaren är tillbaka i ursprungspositionen.

I den här snyggt gjorda videon går man igenom grundläggande roddteknik. Värt att titta på innan man sätter sig i en roddmaskin!

 

Frågor?

Kontakta oss  HÄR så hjälper vi dig att hitta rätt bland roddmaskinerna.

 

Historia

Tidiga roddmaskiner har funnits sedan mitten av 1800-talet. Maskiner som använder linjärt pneumatiskt motstånd var vanliga runt början av 1900-talet. En av de mest populära av dessa var Narragansett hydraulic rowing, som tillverkades mellan 1900-1960 på Rhode Island. Dessa simulerade dock varken riktig rodd särskilt korrekt eller mätte energin som roddaren gjorde sig av med. På 50- och 60-talet började rodd-tränare använda specialdesignade roddmaskiner för träning vilka hade förbättrad teknik för att kunna mäta kraften hos roddaren. En originaldesign gjord av John Harrison, Leichhardt Rowing Club i Sydney, inkluderade ett stort, tungt svänghjul i järn med en mekanisk friktionsbroms.

Harrison var en australiensk sprinter och roddare som sedan även kom att bli mekanisk ingenjör på University of New South Wales. Han fick upp ögonenen för rodd när han först träffade professor Frank Cotton, en av fäderna till modern atletisk fysiologisk träning och tränare till laget Guinea Pigs. Cotton hade själv producerat friktionsbaserade roddmaskiner med enbart syftet att trötta ut roddarna och inte att mäta deras styrka. Med Harrison i bilden utvecklade de tillsammans Harrison-Cotton maskinen som var den första utrustningen som kunde mäta mänskliga kraften. Sedan dess har utvecklingen av roddmaskiner gått framåt och idag finns en mängd andra funktioner för att mäta utövarens kapacitet.